Jag måste ändå säga att man har det ganska bra. Igår firade jag och Nicke våran 6årsdag och det gjorde vi genom att åka och äta på Tapas. Vi hade med oss Liam som fick ligga och sova i babyskyddet under tiden, han var alldeles tyst hela tiden om man bortser från när vi skulle klä på honom för hemfärd och han blev väckt.

Sen får man höra hur det är för andra som inte får sova en blund på natten. Lillan måste ständigt vara i gungning pga kolik och de håller nästan på att bryta ihop. Det är så hemskt att höra man vill så gärna hjälpa, man önskar man hade några magiska ord som gör att man kan hjälpa lillan att mår bra. Man vill så gärna säga att man förstår men det göra man ju inte, det går nog inte att föreställa sig. Själv har jag nu lagt honom i sin säng för att kolla om han kan somna av sig själv där och det verkar ju gå hur bra som helst. Det är jag väldigt glad för men det är nästan så att jag är rädd att jag har det för bra. Vad kommer sen? Visst han vill ju ha mat varannan timma morgon och kväll men då har han ju ändå en paus mellan ca 24 och 5 på natten så man får mer sammanhängade sömn och när han vaknar äter han lite och somnar om så vad har jag att klaga över... Jag har ju fått världens bästaste son!!!

Idag har Liam fått ligga ganska mycket på golvet i babygymmet vilket han verkar gilla starkt. Han har kämpat och kämpat med att försöka vända sig och varit ganska nära. Detta är från rygg till mage men de säger ju att de brukar vända sig från mage till rygg först men när jag lägger honom på mage så antlingen så ligger han och "pickar" och söker bröstet eller så somnar han så det verkar inte riktigt fungera.

Snart är det nyår och iår blir det väldigt lugnt. Sparky är ju så rädd för raketerna och så har man ju lilleman så det blir bara att vara hemma med mys och någon god middag.

Grävde fram lite gamla bilder för att kolla likheterna...

Tänk redan 3 mån... fattar inte. Var på Bvc och han väger nästan 6 kg och är 61 cm lång. Nästa månad ska Bvc berätta om smakportioner fattar inte hur fort det går och det känns ändå som man inte har hunnit lära känna lillen. När man tror man vet vad han vill och hur han vill ha det så plötsligt har det ändrat sig.

Ja det har varit en helg fullt med fara och fläng.

Det är dock inte julen egentligen som bidragit till detta. Lördagen började med att vi sov till ca åtta nio... medans Liam sov till tio :) Har en riktigt morgontrött kille här :) precis som sina föräldrar hehe.

Sen kom brorsan och Axel, efter lunch så åkte vi för att titta lite på högtalare... råkade nämna att jag ville ha nya istället för storklumparna vi har vilket jag bittert kommer få ångra. 

Sen åkte vi till K-rauta och betstämmde allt som inte var bestämmt tidigare till badrummet, möblerna, dusch, toa. Nu är det bara belysning kvar... ja och småsaker.

Vid det här laget var Liam ganska så hungrig och vi hade tappat tutten på vägen så det blev att åka iväg hemmåt.

Efter mat var det dax för glöggkväll... Nickes arbetskompisar kom förbi för att testa glögg och vi skulle se lite julfilm. Tomten är far till alla barnen är ju ett måste :) Medans försökte jag derperat få Liam i säng men han ville inte som jag. Han var trött och grinig men kunde inte komma till ro förrän alla åkt och klockan nog var närmare ett. Kvällskille... precis som sina föräldrar :)

Söndagen var det upp i ottan. Axel sover tydligen inte riktigt lika länge som Liam hehe så vid halv sju vinglade jag upp från sängen. Inte av alkohol eftersom jag häll mig till lättglögg men av trötthet Liam sov snält vidare till tio.

Med Axels eviga energi blev det dags att åka till Leos lekland med honom. Så efter en sväng på Media markt så åkte vi dit.

Eftersom syrran är utomlands så fick vi åka dit en sväng och kolla läget innan vi fick främmande av två fikasugna busar :) Så jag slängde ihop en liten kladdkaka som fick bli min födelsdagstårta :) inte för att jag fyller år riktigt än men det torde inte bli så mycket mera firande än så.

Ja och det var min helg, idag var jag dyngtrött när jag vaknade och är fortfarande så de har inte blivit mycket gjort kan jag säga. Sen är det konstigt hur man kan känna sig julstressad änfast jag egentligen inte har något speciellt jag ska göra men skulle så gärna vilja baka eller laga nåt extra så man har något att ha med sig på julafton. Och så skulle jag vilja göra en riktig tårta till mig själv, sälja lite grejor på Tradera, göra julgodis mm. Vad man ställer till det för sig själv istället för att njuta över att det är julfint ute och inne och bara sitta och mysa med lillen.

Och så var det bestämt vilket kakel det ska bli i vårt nya badrum :D

Jag måste ändå säga att vi har fått ett oerhört snällt och tyst barn... peppar peppar. När han väl skriker brukar det oftast vara pga mat, svårare än så brukar de inte vara. Mycket kan jag nog tacka nappen. Jag fick ju lov att börja ge den väldigt tidigt, bara efter ett par dagar änfast jag tänkt vänta ett par veckor, men det var ju pga att lillen skulle sola och ligga där ensam utan att kunna tröstas av närkontakt. Personalen ville helst att man skulle ha någon napp så att de kunde ge den till honom när han var ledsen tills dess att den inte dög längre då jag fick komma och rycka in och ge mat. Men ett som är sälert är att jag är mycket tacksam att han tog den.

Förvisso kanske man är lite väl snabb att stoppa in den i munnen på honom ibland och ibland stoppar jag in den omedvetet som att han är någon slags napphållare när jag är borta har jag märkt men det är något jag själv får jobba på hehe. Han har ju även redan när han kom ut vela ta tummen men det har jag försökt undvika eftersom jag hört avvänjningen är svårare.

nu har jag även läst att de kommit på att nappen ska vara bra för undvika plötslig spädbarnsdöd. Det var något med att de får tungan längre fram i svaljet.

Så jag säger bara det napp är BRA!!! Eller även kallad ljuddämparen.

Hur kommer det sig att alltid när jag gör lax så glömmer jag den i ugnen. Händer inte med annan mat (eller kanske har de hänt men med laxen är det fasiken varje gång) och änfast jag använder äggklocka :(

Lillen i solariet                         7 veckor                       14 dagar innan han ko

Sorry att bilden inte blev rättvänd men visste inte hur jag skulle vända den för att inte bli ihoptryckt :)

Nä det är inte de roligaste att vara sjuk när man samtidigt ska ta hand om smått. Visst Nicke hjälper ju till på kvällen men på dagen när han är på jobbet så är det svårare. Tycker ändå inte att jag är så sjuk att jag är okapabel att ta hand om honom så Nicke måste vara hemma men det är inte mycket mer som blir gjort.

Det jobbigaste med att vara hemma tycker jag är att man hela tiden ser det man inte hunnit göra. Eftersom man hela tiden blir avbryten så blir mycket också bara halvgjort. Jag måste arbeta på min ångest och försöka inte ha så dåligt samvete för att jag inte har ett skinande hem.

Ja man kan ju bara säga att den sömnbrist man har i början absolut inte går att föreställa sig. Man får typ panik när man inser hur lite man sovit. Sen går det till en gräns då man har börjat acceptera att man inte kommer att få sova på ett tag och bara längtar tills dess man kan få sova en hel natt och vara utvilad.

Liam har tidigare vaknat ca varannan timma på natten tills när han var runt sex veckor. Då började han kunna sova mellan 12-04 på natten men efter det varannan timma. Det gjorde ju att man inte fick så mycke sömn dels för att man blev väckt men också för att man inte somnade direkt eftersom man blev pigg efter blöjbytet.

Sen för någon vecka sedan började han kunna sova 5-6 timmar utan mat till min stora glädje och de senaste två nätterna har han sovit närmare åtta timmar utan mat. Visst han har ju vaknat till och så men jag har bara gett nappen och han har sedan somnat om. Detta känns för bra för att vara sant.

Det kan ju som sagt fort ändras, så man vågar ju inte hoppas för mycket. Det roliga var ändå nu i helgen då vi varit hos Liams farmor och ätit middag och firat Nicke som fyllde år, då var han vaken hur länge som helst för allt var ju så intressant. Han har ju kommit i den fasen då han tycker allt är så intressant att om vi är borta någonstans kan han knappt konsentrera sig på att äta utan måste kolla runt över allt. Han skrattar och "pratar" och vill underhållas. Sen när vi kom hem, ganska sent, så somnade han direkt och sov sex timmar innan mat. Sen sova han hela dagen men några upphåll för mat och byte av blöjan, sen sova han nästan nio timmar på natten utan mat och sen har han sovit av och till fram till 11 igår. Själv är man ju fortfarande i det stadiet att man passar på att sova när han sover på morgonen så jag har nästan sovit för mycket känns det som haha... änfast man sover ju inte lika bra när man blir avbruten i sömnen dock men ändå.