Det är då bra konstigt vad mycke kräkreflexer jag har börjat få. Innan graviditeten var jag inte alls kräkkänslig, saknade snarare reflexen men är det så helt annat.

Ibörjan av graviditeten var jag väldigt rapig, vilket jag nu tror ha försvunnit. Men istället verkar jag ha börjat få lätt att kräkas. Jag mår inte så dåligt så det är som inte därför utan bara tanke på saker kan jag börja hulka. Som t. ex. järntabletterna som jag försöker ta på morgonen. Imorse gick jag upp som vanligt, gjorde mig i ordning och började med frukost sen kom jag på att jag skulle ta järntabletterna och vitaminerna och då började jag hulka. Dessa blev tillslut så kraftiga att jag fick springa på toan och kräkas. Konstigt. Men det verkar dock som att det är värst på morgonen.

Till något annat. Jag träffade en gammal kompis idag, Linda och hon tittade på mig och sa lillkulan. :) Vad glad jag blev, kanske det ändå börjar synas änfast jag själv mer är av den tron att jag sett ut såhär hela tiden... Vilket jag troligtvis inte har. Jag verkar nästan vara besatt av denna mage, bara väntar på att den ska bli stor. Änfast jag kan hålla med dem som säger åt mig "Lugn bara, du kommer nog hinna bli less på den". Det är bara det vissa dagar med vissa kläder ser jag wow, det har kanske börjat bli en liten kula och med vissa kläder så försvinner den. Detta är kanske logiskt men som sagt, jag har nog blivit lite besatt av min mage. Jag kan inte ens tro på bilderna jag tagit utan tänker att det förmodligen bara är en konstig vinkel. Hehe, jag ser ju nu att jag är lite tokig men så får det vara. Det är ju ändå snart ultraljud så efter det lugnar jag förhoppningsvis ner mig.

Ha det gött!!!